Östrogenets och progesteronets roll i hjärnan
Östrogen påverkar hjärnan på många sätt, bland annat genom att öka blodflödet i hjärnan och påverka olika receptorer för signalsubstanser i hjärnans celler. Man kan beskriva det som att östrogen verkar stimulerande och aktiverande i hjärnan, särskilt i de delar av hjärnan som reglerar minne och kognitiva funktioner. När östrogennivåerna sjunker kan det leda till nedstämdhet, irritabilitet och minskad tolerans för stress (2,3).
Progesteron har också en betydande effekt på din psykiska hälsa. Hormonet har hos de flesta en lugnande effekt, dämpar oro och ångest och förbättrar sömnkvalitet. När progesteronnivåerna sjunker kan det uppstå sömnproblem, oro och irritabilitet (2, 3, 4 ).
Hormonella svängningar under klimakteriet
Symtomen kopplade till humör och minne börjar ofta i perimenopaus, dvs under de 5–10 åren innan mensen helt upphör. Då följer östrogen och progesteron inte längre samma mönster som tidigare, när du hade en regelbunden menscykel. Progesteronet är det första hormonet som minskar i perimenopaus, när ägglossningen blir gles eller helt upphör. När östrogenet samtidigt svänger kraftigt upp och ned kan det förstärka irritabilitet och ångest. Om sömnen försämras i klimakteriet påverkar också sömnbristen humör, koncentrationsförmåga och stresstålighet (5).
Det är viktigt att komma ihåg att dessa förändringar är normala och tillfälliga. När kroppen anpassar sig till de nya hormonnivåerna brukar humöret stabiliseras. Under tiden kan man få hjälp med hormonbehandling och livsstilsåtgärder.
Minne och koncentrationsförmåga påverkas i klimakteriet
Många i klimakteriet beskriver att de har ”hjärndimma”, att minnet inte längre fungerar som det ska, eller att man inte känner igen sig själv. En sammanställning av flera studier kring kognitiv förmåga i klimakteriet visade att hormonförändringarna främst påverkade kvinnornas resultat när det gällde att komma ihåg innehåll i en text de läst, eller att kunna nämna så många ord som möjligt inom en viss kategori. Arbetsminne och snabbtänkthet tycks alltså vara det som påverkas mest. Att glömma var man lagt sina nycklar, behöva skriva upp saker för att komma ihåg dem, eller plötsligt tappa tråden när man för ett resonemang är också vanliga symtom.
Trots att det här är så pass vanliga symtom är det bara hos cirka en av tio kvinnor som det faktiskt i tester går att mäta en kognitiv försämring (6). Men det är ofta känslan av att inte vara som tidigare, att inte längre vara på topp, som stressar oss mest.
Det kan finnas en oro när man drabbas av dessa symtom att man är på väg att drabbas av demens, men det är viktigt att komma ihåg att dessa symtom är väldigt vanliga i klimakteriet Trots att de flesta kvinnor upplever de här symtomen under en period i livet, kommer majoriteten inte att utveckla en demenssjukdom.
Depression i klimakteriet
Att någon gång under livet drabbas av en depression är inte ovanligt hos kvinnor, men det är ingen ökad risk för depression just i samband med klimakteriet, förutom möjligen en liten topp i andelen insjuknade just kring månaderna runt den sista menstruationen. För de flesta är alltså de psykiska symtomen övergående, och kan lindras av hormonbehandling och livsstilsåtgärder.
Vanliga missuppfattningar om psykiska besvär i klimakteriet
Många som söker för klimakteriebesvär i form av nedstämdhet, irritabilitet, hjärndimma, minskad stresstolerans och sömnstörning missuppfattas i vården och får kanske diagnosen depression eller utmattningssyndrom, och behandlas med antidepressiv medicin och sjukskrivning/rehabilitering i stället för att man diskuterar hormonbehandling. Det är viktigt när man bedömer psykiska besvär hos kvinnor mellan 40 och 60 år att också fråga om menstruationer, svettningar, värmevallningar, besvär med slemhinnor med mera, för att fånga upp om de psykiska symtomen snarare beror på klimakteriets hormonsänkningar än på en egentlig depression.
Livet pågår samtidigt
Under de år vi går igenom sjunkande hormonproduktion, händer också en hel del annat i livet som kan påverka vårt humör. När vi når klimakterieålder kanske vi också har fått en position på arbetet med mer ansvar och därigenom mer stress. Vi har kanske också gamla och sjuka föräldrar att ta hand om, och tonåringar som kräver tid och en del tålamod. Det här är faktorer som kan förstärka problemen med sömn, humör och stresstålighet, och som kan göra att vi behöver hjälp med livsstilsförändringar, avlastning och samtalsterapi.
Vikten av öppen dialog
Att öppet diskutera psykiska besvär i klimakteriet är viktigt för att minska stigma och öka förståelsen. Många kvinnor känner sig obekväma med att prata om sina klimakteriesymtom, särskilt på arbetsplatsen. Det kan leda till att de inte får det stöd de behöver.
Det är också viktigt att arbetsgivare och kollegor har kunskap om hur klimakteriet kan påverka arbetslivet. Att vara förberedd på att medarbetare kan känna sig skörare under en period, och ha en handlingsplan för att stötta individer, kan vara hjälpsamt. Genom ökad medvetenhet och stöd kan vi förbättra livskvaliteten för kvinnor i klimakteriet och minska risken för onödiga sjukskrivningar.
Hormonbehandling och psykiska symtom
Hur behandling med hormonterapi för vallningar och svettningar i perimenopaus påverkar kognitiv funktion är tyvärr inte undersökt i kliniska studier. De studier som finns är utförda på postmenopausala kvinnor (dvs minst ett år efter den sista menstruationen). Där ses hormonbehandling ha en neutral effekt på kognitiv funktion, det vill säga att den varken förbättrar eller försämrar minnesfunktioner. Undantaget utgörs av kvinnor som kommit i tidig menopaus, före 40 års ålder. Där har studier visat att behandling med östrogen minskar risken att utveckla demens (6).
Så kan du lindra psykiska symtom i klimakteriet
Man säger ofta att hjärthälsa är hjärnhälsa. En livsstil som är bra för hjärtat mår hjärnan också bra av, och den kognitiva funktionen förbättras. I den livsstilen ingår att hålla en normal vikt, inte röka, röra på sig regelbundet, behandla ett eventuellt för högt blodtryck och minimera alkoholintag.
En näringsrik och balanserad kost kan ha en positiv inverkan på psykiska symtom i klimakteriet. Att äta proteinrik mat vid alla måltider hjälpa till att stabilisera humöret. Undvik socker, snabba raffinerade kolhydrater och annat som kan öka besvären, som koffein och alkohol (7). Satsa istället på näringstäta livsmedel som ägg, lax, köttfärs, kyckling, avokado, grönsaker, nötter, bär och nyttiga fetter som raps- och olivolja.
Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på psykiska symtom i klimakteriet. Flera stora studier visar att kvinnor i klimakteriet som börjar träna regelbundet upplever minskade besvär med nedstämdhet, får en bättre stresstålighet, minskad oro/ångest och en bättre livskvalitet (8). Motion frigör också endorfiner, vilket kan förbättra humör och minska både stress och ångest. Dessutom kan träning bidra till att förbättra sömnkvaliteten.
Stress kan förvärra psykiska symtom under klimakteriet. Kvinnor kan bli mer stresskänsliga under denna period, och det är viktigt att prioritera stresshantering. Att lära sig andas lugnt och djupt när man känner att stressen tar över kan vara till stor hjälp. Hitta en stresshanteringsmetod som fungerar i vardagen, som exempelvis mindfulness eller yoga.
Sammanfattning
Psykiska symtom som hjärndimma, irritabilitet, nedstämdhet, minskad stresstålighet och oro är vanliga under klimakteriet. En stor del av orsaken är sjunkande nivåer av östrogen och progesteron, men även andra utmaningar i den här livsfasen, med åldrande föräldrar, stress på arbetsplatsen eller tonåringar hemma bidrar till måendet.
Symtomen är övergående och lugnar sig med tiden, men behandling med hormonterapi samt träning, stresshanteringsmetoder och en öppen dialog på arbetsplatsen kan bidra till minska besvären och öka livskvaliteten för den som är i klimakteriet.
- Hogervorst, J. Craig and E. O’Donnell. Cognition and mental health in menopause: A review. Best Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology 81 (2022)
- Kulkarni, J. Gurvich, C. Mu, E. et al. Menopause depression: Under recognized and poorly treated. Australian & New Zealand Journal of Psychiatry. 2024;58(8):636-640.
- Hornung, J. Carolin A. Lewis, Birgit Derntl, Chapter 12 – Sex hormones and human brain function, Editor(s): Rupert Lanzenberger, Georg S. Kranz, Ivanka Savic, Handbook of Clinical Neurology, Elsevier, Volume 175,2020, Pages 195-207, ISSN 0072-9752,ISBN 9780444641236,
- Flores, RJ. Cruz, B., Uribe, KP. Et al. Estradiol promotes and progesterone reduces anxiety-like behavior produced by nicotine withdrawal in female rats. Psychoneuroendocrinology. 2020 September; 119: 104694.
- Haufe, A. Fiona C. Baker, FC, Leeners, B. The role of ovarian hormones in the pathophysiology of perimenopausal sleep disturbances: A systematic review, Sleep Medicine Reviews, Volume 66,2022,101710, ISSN 1087-0792.
- PM. Maki & N. G. Jaff (2022) Brain fog in menopause: a health-care professional’s guide for decision-making and counseling on cognition. Climacteric, 25:6 (2022), 570-578
- Erdélyi, A. Pálfi, E. et al. The Importance of Nutrition in Menopause and Perimenopause—A Review. Nutrients 2024, 16, 27.
- Hybholt, M. Psychological and social health outcomes of physical activity around menopause: A scoping review of research. Maturitas 164 (2022) 88–97.
