Hormonguiden

Till startsidan

Om preventivmedel

Om man inte vill bli gravid finns det många olika sätt att skydda sig på. Skydd mot graviditet brukar kallas preventivmedel eller preventivmetod.

De flesta preventivmetoder som finns idag är för dig som är kvinna och har en livmoder, men ansvaret för att sex inte ska leda till en oönskad graviditet delar du med den/de du har sex med.

Här kan du läsa om de olika preventivmetoderna, hur de fungerar i din kropp och vilka effekter de kan ge.

Vilken metod passar dig?

Vilket preventivmedel som passar bäst kan skilja mellan olika kvinnor och över tid.
Några saker som kan påverka vad som passar just dig bäst är din ålder, hur viktigt det är för dig att inte bli gravid just nu, om du kan/vill använda hormoner och om du har några sjukdomar.

Det är viktigt att du hittar en preventivmetod som du trivs med och som fungerar i din vardag. Ibland kan man behöva testa flera metoder innan man hittar rätt.

Du kan alltid få hjälp av en barnmorska eller läkare att hitta det preventivmedel som passar dig/er bäst.

Hit vänder du dig för preventivmedels­rådgivning

Om du går i grundskolan eller på gymnasiet kan du kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Till ungdomsmottagningen kan man gå till man gå om man är upp till 25 år (det kan variera lite mellan olika mottagningar).

Om du är vuxen kan du kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning, gynekologisk mottagning eller mottagning för sexuell hälsa.

Alla hormonella preventivmedel är kopplade till menscykeln.

Om du förstår hur din kropp fungerar kan det vara lättare att hitta ett preventivmedel som fungerar för just dig.

Bild: Preventivmetoder

Olika preventivmetoder

Utbudet av preventivmetoder är stort och de olika preventivmedlen fungerar på olika sätt i kroppen. Det finns preventivmedel som innehåller hormon och det finns de som inte innehåller hormon. De som innehåller hormon kan innehålla ett hormon eller en kombination av två olika hormon.

Olika typer av preventivmedel:

  • Kombinerade hormonella metoder (innehåller två hormon, ett östrogen och ett gestagen)
  • Gestagena metoder (innehåller ett hormon, dvs. gestagen)
  • Icke hormonella metoder (innehåller inget hormon)

Kombinerade hormonella metoder

(innehåller två hormon)

De kombinerade hormonella preventivmetoderna innehåller två hormon, östrogen och gestagen, som liknar eller är identiska med kvinnans egna könshormon. De ger alla ett mycket effektivt skydd mot graviditet.

När man använder kombinerade hormonella metoder brukar man ha en hormonfri period. Det innebär att man gör ett uppehåll då man är utan hormon. För p-piller är det 4–7 dagar utan tabletter eller med hormonfria tabletter (sockerpiller), för plåster och ring är det en vecka utan. Under uppehållet får man en bortfallsblödning. Man kan också hoppa över uppehållet och äta de tabletter som innehåller hormon kontinuerligt för att slippa eller skjuta på bortfallsblödningen. När man äter de hormoninnehållande tabletterna utan uppehåll brukar det komma en mensliknande blödning efter en tid (hur lång tid varierar från kvinna till kvinna), då är det bra att göra ett uppehåll på 4 dagar så att slemhinnan får blöda ut. Därefter fortsätter man äta sina tabletter kontinuerligt. Man kan göra likadant med p-plåster och p-ring och hoppa över det hormonfria uppehållet. Det är inte farligt att välja att inte blöda eller att skjuta på blödningen. Rådgör med din barnmorska, så att du hittar en lösning som passar dig och den preventivmetod som du använder.

Så förhindrar kombinerade hormonella metoder graviditet

De kombinerade hormonella preventivmedlen verkar systemiskt i kroppen, det innebär att hormonerna sprids med blodet till den del i kroppen där de ska verka.

Tillsammans förhindrar östrogen och gestagen i p-piller graviditet genom att påverka signalerna mellan hjärnan och äggstockarna.

Östrogenets roll

  • Koncentrationen av progesteronreceptorer ökar i livmoderslemhinnan vilket bidrar till bättre kontroll över bortfallsblödningarna (blödningen som kommer under den hormonfria perioden).
  • Hämmar FSH (follikelstimulerande hormon) från att frisättas, vilket hindrar utvecklingen av en dominant äggblåsa, och bidrar därmed till ägglossningshämningen.
  •  

Gestagenets roll

  • Hindrar LH (luteiniserande hormon) från att frisättas vilket hindrar ägglossningen från att äga rum.
  • Gör så att livmodersekretet blir tjockare och hindrar därmed spermier från att komma in i livmodern.
  • Slemhinnan inne i livmodern påverkas och blir tunn och kan därmed inte ta emot ett befruktat ägg.
Bild: Hormonnivåer under menscykeln med kombinerade hormonella preventivmetoder

Schematisk illustration.

Preventivmedel med östrogen och gestagen

P-piller innehåller två olika hormoner – ett östrogen och ett gestagen. P-piller är tabletter man tar vid ungefär samma tidpunkt varje dag. Tablettkartan har antingen 21 eller 28 tabletter och man avslutar perioden med att göra ett uppehåll eller äta sockerpiller (hormonfria tabletter) i 7 eller 4 dagar och får då en bortfallsblödning.

P-piller är det vanligaste preventivmedlet hos unga kvinnor i Sverige idag och ger ett effektivt skydd mot graviditet om man tar dem enligt anvisningarna.

P- plåstret är ett plåster som man själv sätter på huden och som byts en gång i veckan. Det innehåller två olika hormon, östrogen och gestagen. Plåstret avger hela tiden en låg dos hormoner som går från huden direkt ut i kroppen. Kroppen får på så sätt ett jämnt upptag av hormoner. När man har använt plåster i tre veckor görs ett uppehåll med en plåsterfri vecka och man får då en bortfallsblödning.

P-plåstret ger ett effektivt skydd mot graviditet om man använder det enligt anvisningarna.

P-ringen är en ring av mjuk, genomskinlig plast, cirka 5 cm i diameter, som man själv för in i slidan. Den innehåller två olika hormon, östrogen och gestagen. Dessa hormoner avges hela tiden från ringen och går direkt ut i kroppen och ger på så sätt ett jämnt upptag av hormonerna. Ringen ska sitta kvar i 3 veckor och sedan gör man ett uppehåll under en vecka då man får en mensliknande blödning.

P-ringen ger ett mycket effektivt skydd mot graviditet om den används enligt anvisningarna.

Bortfalls­blödning

Blödningen som kommer under den hormonfria perioden är ingen vanlig mens utan beror på den hastiga sänkningen av koncentrationerna av östrogen och gestagen i blodet som uppstår när man gör det hormonfria uppehållet.

Så påverkar kombinerade hormoner hälsan

Kombinerade hormonella metoder kan ha en positiv påverkan på hälsan, några exempel är:

  • mindre smärta vid mens
  • mindre blödning dvs. mens (minskad risk för järnbrist).
  • regelbunden mens eller ingen mens.
  • skyddar mot äggstockscancer, livmodercancer och tjocktarmscancer.

Kombinerande hormonella metoder kan minska akne hos unga kvinnor.

Kombinerade hormonella metoder kan ha en negativ påverkan på hälsan i dessa fall:

  • risken att få blodproppar (tromboembolism (VTE)) ökar.

Det finns en ökad risk att drabbas av en blodpropp när man använder kombinerade preventivmedel, men den är låg. Risken att drabbas av blodpropp ökar i flera olika sammanhang. Nedan finns några exempel på hur mycket högre risken är i några av dessa sammanhang, bland annat för kvinnor som använder p-piller. Sifforna redovisar antal fall per 10 000 kvinnor under ett år.

Kvinnor som inte använder kombinerade preventivmedel2–3 av 10 000 kvinnor
Kvinnor som använder kombinerade preventivmedel5–12 av 10 00 kvinnor
Graviditet10–30 av 10 000 kvinnor
Tiden efter graviditet (6–8 veckor)50–100 av 10 000 Kvinnor

Gestagena metoder

(innehåller ett hormon, gestagen)

De gestagena preventivmedlen innehåller endast ett hormon, ett gestagen.
Gestagenet är ett syntetiskt* framställt hormon som liknar kroppens eget hormon progesteron, även kallat gulkroppshormon. Hur gestagener verkar i kroppen skiljer sig beroende av vilken typ som används, i vilken dos samt hur de administreras, dvs säga hur gestagenet kommer in i kroppen, exempelvis via tabletter, spiral eller stav.

*framställs i labb

Mest effektiva är de långtidsverkande metoderna, det vill säga hormonspiral, kopparspiral och p-stav.

Så förhindrar gestagena metoder graviditet

  • påverkar livmoderhalssekretet så det blir tjockt och ogenomträngligt för spermier.
  • påverkar livmoderslemhinnan så att den blir tunn och oemottaglig för ett embryo (befruktat ägg).
  • i vissa fall hämma ägglossningen genom att hämma frisättningen av LH (luteiniserande hormon). Ju högre gestagendosen är (skiljer sig mellan olika metoder) desto större är sannolikheten att även ägglossningen hämmas.

Man brukar dela in gestagena metoder i lågdoserade, mellandoserade eller högdoserade preparat. Ju högre dos gestagen de innehåller desto större chans att ägglossningen hämmas. 

Bild: Hormonnivåer under menscykeln med gestagena preventivmetoder

Schematisk illustration.

Preventivmedel med gestagen

Hormonspiralen är några centimeter lång och ser ut som ett litet T. Den är gjord i plast och innehåller gestagenet levonorgestrel. Spiralen sätts in i livmodern av en barnmorska eller läkare och kan sedan sitta kvar i 3, 5, 6 eller 8 år beroende på vilken spiral som används.

Hormonspiralen ger ett mycket effektivt skydd mot graviditet.

Hormonspiral är en lågdoserad gestagenmetod.

Minipiller är tabletter som man tar vid samma tidpunkt varje dag. De innehåller hormonet gestagen och ger ett säkert skydd mot graviditet om de tas på rätt sätt. Eftersom minipiller hos de flesta inte hämmar ägglossningen är det viktigt att man tar sitt piller samma tid varje dag. Om man tar sitt minipiller 3 timmar senare än dagen innan, finns det risk att det inte längre skyddar mot graviditet.

Minipiller är en lågdoserad gestagenmetod.

P-staven är en stav i mjuk plast. Den är ungefär lika stor som en tändsticka och innehåller hormonet gestagen. Staven sätts in av en barnmorska eller läkare under huden på insidan av överarmen och kan sitta kvar i 3 år.

P-staven ger ett mycket effektivt skydd mot graviditet.

P-staven är en mellandoserad gestagenmetod.

Mellanpiller är tabletter som man tar varje dag. De innehåller hormonet gestagen och ger ett effektivt skydd mot graviditet om de tas på rätt sätt.

Mellanpiller är en mellandoserad gestagenmetod.

P-spruta är en spruta som vanligtvis ges i skinkan av en barnmorska ungefär var tredje månad. Den innehåller hormonet gestagen, men i mycket högre dos än till exempel minipiller. Den höga hormondosen gör att man inte får ägglossning. P-spruta är ett effektivt skydd mot graviditet. Sprutan ska inte användas av kvinnor som är under 19 år.

P-spruta hör till de högdoserade gestagenmetoderna. När man har använt p-spruta kan det dröja några månader för ägglossningen att komma i gång igen efter att man slutat ta sprutan.

Skillnad mellan mellanpiller och minipiller

Mellanpiller och minipiller är båda tabletter som innehåller enbart gestagen. Men vad är då skillnaden? Jo, mellanpiller innehåller lite mer hormon än minipiller och hämmar därmed ägglossningen. Minipiller däremot innehåller mindre mängd hormon och hämmar i de flesta fall inte ägglossningen. Därför är det viktigt att minipiller tas vid samma tidpunkt varje dag, vilket man inte behöver göra med mellanpiller.

Så påverkar gestagener hälsan

Fördelar med gestagena metoder

Till skillnad mot preparat som innehåller östrogen finns det med gestagena metoder ingen förhöjd risk för blodpropp (VTE, venös tromboembolism). Kvinnor som har en ökad risk att få en blodpropp* kan därmed använda preparat med enbart gestagen. Detta gäller de låg- och mellandoserade gestagena preventivmetoderna. Det har visat sig att gestagen kan vara bra vid migrän, både för att minska mängden migränattacker och för att lindra svårighetsgraden av attackerna.

*Riskfaktorer för blodpropp är bland annat ärftlighet, övervikt, rökning och stillasittande.

Nackdelar med gestagena metoder

Gemensamt för de gestagena metoderna är blödningsrubbningar. Man kan även drabbas av humörsvängningar, bröstsvullnad och viktökning. En annan biverkan av vissa gestagener är akne. Har man problem med akne kan man fundera över ett annat preventivmedel än en gestagen metod. (Gäller ej gestagen kombinerat med östrogen, som i kombinerade p-piller, som däremot kan hjälpa mot akne).

Icke-hormonella metoder

(innehåller inget hormon)

De icke hormonella preventivmedlen innehåller inga hormoner och verkar på olika sätt. De olika metoderna är olika säkra när det gäller skydd mot oönskad graviditet. Läs mer här om hur effektiva de olika metoderna är under varje metod nedan. Kopparspiralen ger dock ett mycket effektivt skydd mot graviditet.

Kopparspiral är en hormonfri preventivmetod. Spiralen är några centimeter lång och ser ut som ett litet T i plast. Skaftet är lindat med koppartråd. Från koppartråden frisätts kopparjoner som påverkar spermierna och gör så att de inte kan röra sig och på så sätt inte kan befrukta ett ägg. Kopparspiralens position gör också att det blir svårt för ett befruktat ägg att fastna i livmodern. Den sätts in i livmodern av en barnmorska eller läkare och kan sedan sitta kvar i 5 år då den bör bytas eller tas ut.

Kopparspiralen ger ett mycket effektivt skydd mot graviditet.  Kopparspiral är fungerar också effektivt som akutpreventivmedel om den sätts inom 5 dygn från det oskyddade samlaget.

Läs mer om akutpreventivmedel här >>

Barriärmetod är hormonfria preventivmetoder som förhindrar spermierna att nå fram till livmodern. Risken för användarfel är dock större vid barriärmetoder än för andra metoder.

För kvinnor finns följande barriärmetoder: femidom (är ett kondomliknande hölje som förs in i vagina) och pessar (slidpessar och cervixpessar som båda används med spermiehämmande medel).

Även kondomen, som ju används av män, räknas till barriärmetoderna.
Alla barriärmetoder utom pessar skyddar mot sexuellt överförbara sjukdomar.

Metoden är hormonfri och bygger på att undvika samlag vid ägglossning. Ett sätt är att utgå från det man kallar säkra perioder, det vill säga inga samlag 5 dagar före och 2 dagar efter ägglossning (gäller enbart vid regelbunden mens). Till hjälp att räkna ut vad som är en säker period finns även datorer och appar.

Det finns olika metoder för att ta reda på när ägglossningen, sker, några av dem är:
  • att själv undersöka sekretet i slidan (som förändras vid ägglossningen). Det kallas Billingmetoden.
  • att mäta den basala kroppstemperaturen*. Vid ägglossningen kan den basala kroppstemperaturen stiga något. Man är dock mest fertil 2–3 dagar innan temperaturen stiger. Genom att dagligen mäta kroppstemperaturen kan man förutspå när man är mest fertil.
Dessa två metoder ovan brukar ofta kombineras.

*Med basal kroppstemperatur menas kroppstemperaturen i vila.

Övriga metoder

Övriga metoder är sterilisering (manlig och kvinnlig) och spermiehämmande medel.

Akutpreventivmedel

Om man har haft ett oskyddat vaginalt samlag – om till exempel kondomen har gått sönder eller om man glömt att använda sitt vanliga preventivmedel – finns två sätt att minska risken för att bli gravid.  De kallas akuta metoder eller akutpreventivmedel och går ut på att försöka förhindra att en befruktning äger rum trots att man haft ett oskyddat samlag. Det handlar alltså inte om att avbryta en graviditet som redan påbörjats, dvs. abort.

De akutpreventivmedel som finns är att antingen sätta in en kopparspiral eller att ta ett akut-p-piller, även kallat ”dagen efter-piller”.

  • Kopparspiral

    Kopparspiralen är den effektivaste metoden för att minska risken för att bli gravid om man haft ett oskyddat samlag. Spiralen påverkar miljön i livmodern och förhindrar på så sätt befruktning. Den måste sättas in inom fem dygn efter det oskyddade samlaget och sätts in av en barnmorska eller läkare. Läs mer om hur kopparspiral fungerar här.

    När spiralen suttit i 3–4 veckor görs ett graviditetstest oavsett om mensen kommit som väntat eller inte. När graviditetstestet är gjort kan man antingen låta spiralen sitta kvar – och har då ett långvarigt skydd mot graviditet (den kan sitta kvar i 5 år) – eller så tar man ut den.

  • Akut-p-piller

    Akut-p-pillret verkar genom att hämma eller skjuta upp ägglossningen. (Pillret avbryter inte en graviditet om ägget redan hunnit bli befruktat och är alltså inte samma sak som ett abortpiller.) Akut-p-piller är en nödlösning och inte ett regelbundet skydd mot graviditet.Det finns två sorters akut-p-piller: ett lite effektivare som man kan ta upp till 120 timmar (5 dygn) efter oskyddat samlag och ett som man kan ta upp till 72 timmar (3 dygn) efter oskyddat samlag. Oavsett sort så är det bra att ta tabletten så fort som möjligt efter det oskyddade samlaget. Ju tidigare man tar tabletten, ju mindre risk att man blir gravid. Man måste ta ett nytt piller om man råkar ha ett oskyddat samlag igen.

    Akut-p-piller kan köpas receptfritt på apoteket.

Så effektiva är de olika metoderna

För att gradera hur effektiva de olika metoderna är, för att skydda mot graviditet, brukar man använda något som kallas Pearl Index och som anger antal graviditeter per 100 kvinnor och år. Ju lägre värde, ju lägre risk att bli gravid.

I tabellen nedan listas först Pearl Index vid perfekt användning. Med det menar man att exempelvis p-pillret har tagits enligt anvisningarna, dvs en gång per dag vid samma tidpunkt, precis så som de ska användas. Då är Pearl Index 0,3 vilket är väldigt lågt och indikerar att kombinerade p-piller är mycket effektiva. Men när man tittar i nästa spalt, det vill säga andel kvinnor med oplanerad graviditet under första årets användning vid ”typisk användning” är Pearl Index 9 vilket är betydligt högre. Typisk användning innebär hur p-pillret tas i verkligheten. Det inkluderar att man kanske glömmer och tar pillret lite sent, råkar missa en dag osv. Spiraler och p-stav är användaroberoende vilket ger dem ett lägre Pearl index än p-pillren även vid typisk användning. Det här innebär att de olika metodernas effektivitet kan påverkas av hur de används.

Pearl Index
MetodPearl Index vid perfekt användningAndel (%) kvinnor med oplanerad graviditet under första årets användning vid “typisk” användning
Ingen metod 85 85
Manlig sterilisering 0,10 0,15
Kvinnlig sterilisering 0,5 0,5
Hormonspiral (den större) 0,2 0,2
Kopparspiral (>300mm2) 0,6 0,8
Kombinerade p-piller 0,3 9
P-plåster 0,3 9
P-ring 0,3 9
P-spruta 0,2 6
P-stav 0,05 0,05
Mellanpiller (gestagen) 0,3 9
Minipiller (gestagen) 1,1 >9
Pessar och spermie­dödande gel 6 12
Spermicider 18 40
Manlig kondom 2 18
Avbrutet samlag 4 22
Naturlig familje­planering 3–5 24

Tabell I. Pearl Index (graviditeter per 100 kvinnoår) för olika metoder vid perfekt användning. Dessutom anges andel graviditeter (%) under första året med olika metoder vid “typisk” användning såsom estimerats från uppgifter till National Surveillance of Family Growth i USA (modifierat från Trussel, 2011).

Ordlista

Pearl index

Ett statistisk mått som uppskattar preventivmedlets effektivitet (dvs. hur väl preventivmedlet skyddar mot graviditet).

Venös Tromboembolism (VTE)

Stopp i ett blodkärl (en ven) av en blodpropp.

Senast uppdaterad:

2023-05-24

Granskad av:

Gynekolog Carina Bjartling
Barnmorska Linda Asp
Barnmorska Sandra Rubio

Hit vänder du dig för preventivmedels­rådgivning

Om du går i grundskolan eller på gymnasiet kan du kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Till ungdomsmottagningen kan man gå om man är upp till 25 år (det kan variera lite mellan olika mottagningar).

Om du är vuxen kan du kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning, gynekologisk mottagning eller mottagning för sexuell hälsa.

Ordlista

Pearl Index

Ett statistisk mått som uppskattar preventivmedlets effektivitet (dvs. hur väl preventivmedlet skyddar mot graviditet).

Venös Trombo­embolism (VTE)

Stopp i ett blodkärl (en ven) av en blodpropp.

Lägg till din rubriktext här

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.