Menu
Menstruation, eller mens, är en blödning från livmodern som kvinnor får ungefär en gång i månaden. Perioden mellan mensens första dag och fram till första blödningsdagen i nästa mens, kallas menstruationscykel, eller menscykel.
Här kan du läsa mer om mens och menscykeln, om hormonerna som styr och hur det är så starkt förknippat med hur du mår under de olika faserna av menscykeln.
Menscykeln pågår under cirka 40 år av en kvinnas liv. Det är ett komplext samspel mellan hormoner som styr över menscykeln och som påverkar kvinnans mående i varierande grad under de här åren. Genom att du som kvinna har kunskap om hur kvinnokroppen fungerar och hur just din menscykel fungerar, förstår du också bättre varför kroppen beter sig som den gör. Det kan handla om mensvärk, PMS eller sexlust men också ge dig insikt om vilken preventivmetod som skulle passa dig bäst.
Mens är en förkortning av ordet menstruation och är en blödning från livmodern som kvinnor får ungefär en gång i månaden. Första mensen kommer i samband med puberteten och är ett tecken på att flickan är könsmogen och kan bli gravid. De flesta får sin första mens vid 11–14 års ålder, men det kan variera. Mensen fortsätter sedan att komma ungefär en gång i månaden fram till att kvinnans äggreserver är slut och hon kommer in i klimakteriet. Det innebär att kvinnans ägglossningar upphör och hon får sin sista mens, även kallat menopaus. Menopausen inträffar i genomsnitt vid 51 års ålder.
En mensblödning varar normalt under 4–8 dagar. De flesta blöder ungefär en halv deciliter blod under en mens. Blodet brukar vara rött i början av mensen och brunt de sista dagarna. Ibland innehåller mensen små klumpar och strängar av blod. Det är helt normalt.
En del har alltid oregelbunden eller riklig mens, andra lider av mensvärk eller PMS. Alla kvinnor är unika och mensen kan förändras över tid. Man kan ha besvär under en period eller lång tid. Oavsett hur mensen är ska man inte behöva lida av mens och den ska inte ställa till med problem i vardagen. I de allra flesta fall finns hjälp att få, om man har problem med mensen.
När mensen inte kommer regelbundet brukar man kalla det oregelbunden mens. Regelbunden mens kommer ungefär var fjärde vecka. Att ha oregelbunden mens är vanligt, speciellt under det första året. Det kan vara bra att hålla lite koll på sin menscykel och skriva upp datumen i mobilen eller i en almanacka. Det finns även appar som man kan använda. En försenad mens behöver inte innebära att något är fel. En del har i princip alltid mer eller mindre oregelbunden mens. Preventivmedel, stress eller miljöombyte kan påverka menscykeln, liksom en del sjukdomar, viktförändringar och ätstörningar. Utebliven mens kan även bero på graviditet eller hormonförändringar i samband med klimakteriet.
Sök vård om du har oregelbunden mens och är orolig eller besvärad av det eller om det har pågått under en lång tid. Se mer längst ner i rutan.
Att ha riklig mens är vanligt. Riklig mens förekommer hos 10–20 procent av alla kvinnor i fertil ålder. Med rikligt mens menas mer än 80 ml. En annan riktlinje är om man måste byta mensskydd ofta eller behöver ha dubbla mensskydd (t.ex. både binda och tampong) för att det inte ska läcka.
Man kan också bli trött och orkeslös om man har riklig mens, vilket kan bero på lågt blodvärde. Då är det viktigt att söka hjälp från sjukvården så att man får en behandling som minskar blödningsmängden.
Preventivmedel som innehåller hormoner gör ofta att man blöder mindre.
Riklig mens kan även bero på att man har myom. Läs mer om myom på myomguiden.se
Att ha värk vid mens är vanligt och innebär att man bland annat kan ha ont i nedre delen av magen, ryggen och i ryggslutet. Mensvärk beror på att livmodern drar ihop sig för att kunna stöta ut slemhinnan. När livmodern drar ihop sig påverkas nerver som finns runt livmodern vilket gör att man även kan få ont i ryggen, ljumskarna och låren.9 Man kan också få diarré, yrsel, bli kallsvettig eller må illa. Mensvärken brukar komma någon dag innan eller i början av mensen. En del har mensvärk under hela mensen men för de flesta går värken över efter någon/några dagar. Hur ont man har varierar också, en del har en svag molande värk medan andra har mycket ont. Mensvärk är inget man ska behöva stå ut med. Det finns flera saker man kan testa själv, som att ha en värmedyna där det gör ont, röra på sig eller receptfria värktabletter. Sök vård om egenvård inte hjälper. Det finns alltid något man kan göra åt mensvärk. Hormonella preventivmedel ger minskad mensvärk.
Kraftig mensvärk kan man även få av andra orsaker som exempelvis endometrios. Läs mer om endometrios nedan.
PMS står för premenstruellt syndrom och innebär bland annat att humöret förändras innan man ska ha mens. Cirka 75 procent av kvinnor i fertil ålder lider av någon form av PMS. Att ha PMS innebär att man kan känna sig irriterad och nedstämd, ha ångest och känna oro, vara trött, ha mindre energi och har svårt att sova. Man kan känna sig svullen i kroppen och över magen, ha ömma bröst, få huvudvärk och vara mer hungrig och sötsugen än vanligt.
PMDS står för premenstruellt dysforiskt syndrom och är en svårare form av PMS som liknar depression och ångest. Cirka 3–5 procent av alla som har mens har PMDS.
Sök vård om du lider av PMS eller PMDS.
Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern. Det kan till exempel vara på bukhinnan i nedre delen av magen, på utsidan av livmodern, på äggstockarna eller vid äggledarna.
Endometrios är ofta förenat med mycket smärtsam mens men kan även ge rikliga blödningar, mellanblödningar eller kort menscykel. Man kan ha ont vid toalettbesök, ha diarré eller förstoppning, vara trött och illamående, ha smärtor vid sex, ha symtom som liknar dem vid urinvägsinfektion och ha svårt att bli gravid.
Om du misstänker att du har endometrios behöver du hjälp. Sök vård (se mer nedan). Med tidig behandling kan man hindra smärtan från att förvärras.
Så söker du hjälp från vården
Om du går i grundskolan eller på gymnasiet kan du kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Till ungdomsmottagningen kan man gå till man gå om man är upp till 25 år (det kan variera lite mellan olika mottagningar).
Om du är vuxen kan du kontakta en vårdcentral, barnmorskemottagning eller gynekologisk mottagning. Behöver du sjukhusrådgivning kan du ringa 1177 och få råd och hjälp med var du kan söka vård.
Perioden mellan mensens första dag och fram till första blödningsdagen i nästa mens, kallas menstruationscykel eller menscykel. En menscykel kan vara alltifrån 24 till 35 dagar, vilket är helt normalt. En genomsnittlig menscykel är 28 dagar lång.
Redan när en flicka föds finns det massor av äggceller i hennes äggstockar. Någon gång under puberteten börjar hormoner från hjärnan skicka signaler till äggstockarna att det är dags för äggen att mogna. Det ägg som är ”mest moget” lossnar från äggstocken och glider ut i äggledaren och den första ägglossningen har ägt rum. Det blir startskottet för många år med ägglossning och mens.
I och med att kvinnan haft sin första ägglossning kan det där ägget som lossnar bli befruktat av en spermie och hon kan bli gravid. Under menscykeln bildas de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron i äggstockarna. Hormonerna gör att livmoderslemhinnan växer till och blir mer mottaglig för att kunna ta emot ett befruktat ägg. Om ägget inte blir befruktat av en spermie stöts ägget ut tillsammans med hela den förtjockade livmoderslemhinnan med hjälp av en blödning från blodkärl i livmoderväggen. Det är det som är mensen. I samband med mensen sjunker nivåerna av könshormoner och det går en signal till hjärnan som gör att allt börjar om från början och ett nytt ägg mognar i äggstockarna och så går det runt i en cykel.
Schematisk illustration.
(Follikel = äggblåsa)
Denna första fas i menscykeln inleds med mensens första dag och slutar med ägglossningen. När man haft mens signalerar hypotalamus, som är ett område i hjärnan, till en annan del av hjärnan, hypofysen att öka produktionen av det follikelstimulerande hormonet, FSH stimulerar äggstockarna att utveckla cirka 20 äggblåsor (äggfolliklar). Varje äggblåsa innehåller ett omoget ägg (oocyte). Äggblåsorna växer och börjar producera hormonet östrogen. Mot slutet av denna fas har en dominant äggblåsa utvecklats till att innehålla ett moget ägg.
Schematisk illustration. Äggblåsornas tillväxt.
Den ökande mängden östrogen från äggblåsorna påverkar livmoderslemhinnan och gör att den börjar växa till, för att senare kunna ta emot ett befruktat ägg. Någon dag före ägglossningen stiger östrogennivån ytterligare. Hypotalamus fortsätter då att öka sin produktion av GnRH (gonadotropinfrisättande hormon) som triggar hypofysen att kraftigt öka sin produktion av FSH (folikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon). Den ökade nivån av LH blir startskottet för ägglossningen.
Under den andra delen av follikelfasen, efter mensen men före ägglossningen, mår många kvinnor som allra bäst och en del upplever att de har en ökad sexlust.
(Ovulation)
Ägglossningen inträffar oftast i mitten av menscykeln, så om en cykel är 28 dagar inträffar ägglossningen oftast runt dag 14. Det som händer under ägglossningen är att den största och dominanta äggblåsan brister och det mogna ägget lossnar och påbörjar sin färd genom äggledaren där det överlever i cirka 24 timmar.
Schematisk illustration. Ägglossning.
En del kan få lite ont eller känna obehag nertill i magen. Slidsekretet brukar bli segt, genomskinligt och trådaktigt och ibland kan det komma en liten blödning. Ett par dagar efter ägglossningen kan kroppstemperaturen stiga något.
Schematisk illustration.
Den här fasen börjar när ägget släppts under ägglossningen och pågår fram till att mensen börjar. När äggblåsan inne i äggstocken brustit och släppt sitt ägg, blidas en körtelliknande massa i äggstocken. Man kan säga att äggblåsan omvandlas till denna massa, som kallas gulkropp eller corpus luteum. Gulkroppen producerar små mängder av östrogen och stora mängder progesteron, som är samma sak som gulkroppshormon. Den här kombinationen av låga nivåer östrogen och höga nivåer av progesteron behövs för de sista förberedelserna av livmoderslemhinnan som stimuleras att mogna ut och bli ännu mer mottaglig. Den är nu redo att ta emot och implantera ett befruktat ägg. Om ägget inte har blivit befruktat och därmed inte fäster i livmoderslemhinnan, behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den ihop och nivåerna av gulkroppshormon (progesteron) och östrogen sjunker. Det blir en signal som får slemhinnan att brytas ner och skrumpna och stötas ut som en blödning, det vill säga, mens.
Schematisk illustration. Menstruation.
Det är under perioden innan man får sin mens, som PMS vanligtvis inträffar. PMS är kopplat till de höga nivåerna av progesteronet.
Mensens första dag är dag 1 i nästa menscykel som börjar nu. I samband med mensen sjunker nivåerna av könshormoner och det går en signal till hjärnan som gör att allt börjar om från början och ett nytt ägg mognar i äggstockarna och så går det runt i en cykel.
Schematisk illustration.
En graviditet sker i samband med ägglossningen. Det är under de 24 timmarna som det tar för ägget att färdas genom äggledaren, som ägget måste bli befruktat av en spermie för att kvinnan ska kunna bli gravid. Spermierna lever längre än ägget och kan överleva i äggledarna under cirka fem dygn. Det innebär att de kan vänta in ett ägg som kan befruktas.
Ibland släpps två ägg under samma menstruationscykel och båda äggen blir befruktade av varsin spermie. Två foster börjar växa i livmodern, det vill säga tvåäggstvillingar. Det är två barn med olika arvsmassa, som inte är mer lika än syskon generellt, och som kan vara av olika biologiska kön.
Om en spermie har befruktat ett ägg som sedan delar sig, blir det också två foster men enäggstvillingar. De båda barnen har då identisk arvsmassa, är mycket lika till utseendet och är av samma biologiska kön.
Hypotalamus
Ett område i hjärnan som tar emot information om vad kroppen behöver. Hypotalamus har kontakt med hypofysen och styr hur mycket hormon som hypofysen ska skicka ut (styrs av kroppens behov som hypotalamus får information om).
Gynekolog Carina Bjartling
Barnmorska Linda Asp
Barnmorska Sandra Rubio
Schematisk illustration.
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.