Så påverkas kroppen av gestagena preventivmetoder
Effekten av gestagen beror dels på om det används ensamt eller i kombination med östrogen, dels på vilken typ av gestagen det rör sig om, vilken dos som ges och hur känslig kvinnan är för gestagener. Det är en stor variation mellan olika kvinnor hur höga doser som behövs för att ge exempelvis blödningsfrihet.
Vid användning av gestagena metoder förändras i stort sett alltid kvinnans blödningsmönster. Det kan vara allt mellan blödningsfrihet (s.k. amenorré), glesa men oregelbundna blödningar till täta småblödningar. Lägre doser av gestagen i exempelvis minipiller, mellanpiller och p-stav påverkar samspelet mellan könshormonerna och livmoderslemhinnans tillväxt och utstötning vilket kan leda till svårförutsägbara blödningar. En högre dos gestagen i exempelvis p-sprutan, ger en kraftigare hämning av tillväxten av livmoderslemhinnan och därigenom ökar chansen till blödningsfrihet
Generellt sätt gäller att ju högre dosen är, desto större är sannolikheten för blödningsfrihet.
När gestagener används ensamt i form av piller, p-stav eller p-spruta verkar de genom att gestagenet tas upp och transporteras via blodet till olika organ som hypofys, äggstockar och livmoder. Man brukar dela in gestagena metoder i lågdoserade, mellandoserade eller högdoserade preparat. Ju högre dos gestagen de innehåller desto större chans att ägglossningen hämmas.
Schematisk illustration.
Hormonspiraler, som är en kombination av spiral och gestagen metod har en lite annan verkningsmekanism. Gestagenet i hormonspiralen verkar framför allt lokalt på livmoderslemhinnan och sekretet i livmoderhalsen. Den lokala effekten på livmoderslemhinnan blir kraftig och detta gör att sannolikheten för blödningsfrihet eller minskade blödningar är större med användning av hormonspiral än med andra gestagena metoder. Däremot är nivåerna av gestagen som når övriga delar av kroppen via blodbanan mycket låga. De flesta kvinnor som använder hormonspiraler har därför helt normala hormonella cykler men får inget ”kvitto” i form av blödning.
Schematisk illustration.
Därför kan man få testosteronliknande (androgen) effekt
Våra könshormoner, östrogen, progesteron och testosteron är väldigt lika i sin uppbyggnad och kan i kroppen bildas ”ur varandra”. När man framställer gestagener utgår man i laboratoriet från andra substanser och oftast från testosteronliknande molekyler.
För att ha effekt på kroppen verkar gestagenet via receptorer. Man kan beskriva en receptor som en mottagare. Varje hormon har sin egen speciella receptor eller mottagare. Förenklat kan man tänka sig detta som en nyckel och ett nyckelhål. Hormonet är nyckeln, receptorn är nyckelhålet och om nyckeln passar i nyckelhålet får vi en effekt – vi kan ”öppna dörren” det vill säga vi får effekt i kvinnokroppen från hormonet.
Gestagenet passar perfekt i progesteronets receptor och när vi ger gestagener får vi därför en effekt som är densamma som för progesteron. Men – eftersom gestagenet är besläktat med andra hormoner, exempelvis testosteron, kan det hända att det blir effekter också på testosteronreceptorn, dvs. att gestagenet även passar i ”andra nyckelhål”.
Det lite motsägelsefulla är att denna effekt kan vara både stimulerande (vi kan vrida om nyckeln) eller blockerande. Tänk dig att du trycker in fel nyckel i ett nyckelhål, något vi alla gjort. Du kan inte vrida om nyckeln, dvs. får ingen effekt men det går inte heller att sätta in rätt nyckel då nyckelhålet är blockerat. På samma sätt kan gestagener verka både stimulerande (det går att vrida om) eller blockerande (nyckeln går inte att vrida om) på testosteronreceptorn.
Schematisk illustration.
Talgkörtlar och hårsäckar har testosteronreceptorer. Gestagener som binder till och stimulerar (vrider om nyckeln) dessa receptorer kan hos en mindre grupp kvinnor ge bieffekter i form av acne, fet hy och ökad hårväxt. Majoriteten av alla användare får dock inte denna typ av bieffekter. Andra gestagener som binder och blockerar (inte vrider om nyckeln) testosteronreceptorerna förhindrar dessa bieffekter. Med utveckling av nyare, moderna gestagener försöker man att komma bort från den testosteronliknande effekten.
Sitruk-Ware R. New progestogens for contraceptive use. Hum Reprod Update 2006;12:169-78
Odlind V, Milsom I. Preventivmedel. I : Gynobst – Problemorienterad obstetrik och gynekologi. Liber 2:a upplagan, sid 124-136, 2022.
Sitruk-Ware R, Nath A. The use of newer progestins for contraception. Contraception 2010;82:410-17
