Smärtsam menstruation utan bakomliggande orsak såsom till exempel myom eller endometrios, kallas primär mensvärk. Förutom mensvärken kan man också ha kräkningar, diarréer, ryggvärk, huvudvärk, yrsel, extrem trötthet, sömnsvårigheter och störd sömn. I typiska fall håller smärtan I sig 8-72 timmar, och är värst första eller andra dagen av mensen.
Högre nivåer prostaglandin hos dem med mycket mensvärk
Prostaglandin är ett ämne som kroppen bildar i olika vävnader som orsakar bland annat smärta och inflammation. Strax före mensen frisätts prostaglandin från livmodern och gör att den drar ihop sig.
Hos de med primär mensvärk har man sett högre tryck, högre frekvens av sammandragningar och okoordinerade sammandragningar av livmodern under mensen, vilket betyder att livmodern drar ihop sig hårdare och oftare än hos de som inte har mensvärk. Livmodern drar ihop sig så hårt att blodflödet in till livmodern stryps och det blir syrebrist i livmoderväggen, vilket är mycket smärtsamt. Hos de utan mensvärk påverkas inte blodflödet. De som har mycket mensvärk har högre nivåer av prostaglandin och det är som högst de första 48 timmarna av mensen. Smärtstillande såsom ibuprofen (eller andra NSAID) verkar genom att hämma just prostaglandiner och sänker nivån av dessa, vilket lindrar smärtan. Många får lindrigare mensvärk efter att ha fött barn, sannolikt för att livmoderväggen varit så utdragen att den inte kan dra ihop så hårt längre.
Svår mensvärk vanligaste anledningen till skolfrånvaro
Man har sett att mensvärk är associerat med kronisk bäckensmärta och huvudvärk, vilket skulle kunna bero på en sensitisering, av smärtfibrer. Det betyder att nerver som signalerar smärta har blivit överaktiverade och extra känsliga. Svår mensvärk sänker livskvalitén och är den vanligaste anledningen till skolfrånvaro. I Stockholm såg man att mensvärken gjorde att 14% av 16-åringar är hemma från skolan varje månad. Det är bevisat att mensvärk påverkar både sociala och akademiska prestationer negativt.
Få söker vård för mensvärken och särskilt unga personer tar för låg dos smärtstillande.
Det är viktigt att ta ordentligt med smärtstillande så fort man börjar få ont och att upprepa dosen under dagen. Hjälper inte det ska man söka vård, för att inte utsättas för svår återkommande värk under onödigt lång tid.
- Jamieson DJ, Steege JF. The prevalence of dysmenorrhea, dyspareunia, pelvic pain, and irritable bowel syndrome in primary care practices. Obstet Gynecol. 1996;87(1):55-58.
- Proctor M, Farquhar C. Diagnosis and management of dysmenorrhoea. BMJ. 2006;332(7550):1134-1138.
- Schoep ME, Nieboer TE, van der Zanden M, Braat DDM, Nap AW. The impact of menstrual symptoms on everyday life: a survey among 42,879 women. Am J Obstet Gynecol. 2019;220(6):569.e561-569.e567.
- Harel Z. Dysmenorrhea in adolescents and young adults: etiology and management. J Pediatr Adolesc Gynecol. 2006;19(6):363-371.
- Baker FC, Driver HS, Rogers GG, Paiker J, Mitchell D. High nocturnal body temperatures and disturbed sleep in women with primary dysmenorrhea. The American journal of physiology. 1999;277(6):E1013-1021.
- Dawood MY. Primary dysmenorrhea: advances in pathogenesis and management. Obstet Gynecol. 2006;108(2):428-441.
- Altunyurt S, Gol M, Altunyurt S, Sezer O, Demir N. Primary dysmenorrhea and uterine blood flow: a color Doppler study. The Journal of reproductive medicine. 2005;50(4):251-255.
- Iacovides S, Avidon I, Baker FC. What we know about primary dysmenorrhea today: a critical review. Human reproduction update. 2015;21(6):762-778.
- Ju H, Jones M, Mishra G. The prevalence and risk factors of dysmenorrhea. Epidemiologic reviews. 2014;36:104-113.
- Weissman AM, Hartz AJ, Hansen MD, Johnson SR. The natural history of primary dysmenorrhoea: a longitudinal study. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2004;111(4):345-352.
- Iacovides S, Baker FC, Avidon I, Bentley A. Women with dysmenorrhea are hypersensitive to experimental deep muscle pain across the menstrual cycle. The journal of pain : official journal of the American Pain Society. 2013;14(10):1066-1076.
- Vincent K, Warnaby C, Stagg CJ, Moore J, Kennedy S, Tracey I. Dysmenorrhoea is associated with central changes in otherwise healthy women. Pain. 2011;152(9):1966-1975.
- Iacovides S, Avidon I, Bentley A, Baker FC. Reduced quality of life when experiencing menstrual pain in women with primary dysmenorrhea. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2014;93(2):213-217.
- Unsal A, Ayranci U, Tozun M, Arslan G, Calik E. Prevalence of dysmenorrhea and its effect on quality of life among a group of female university students. Ups J Med Sci. 2010;115(2):138-145.
- Klein JR, Litt IF. Epidemiology of adolescent dysmenorrhea. Pediatrics. 1981;68(5):661-664.
- Söderman L, Edlund M, Marions L. Prevalence and impact of dysmenorrhea in Swedish adolescents. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. 2019;98(2):215-221.
- Parker MA, Sneddon AE, Arbon P. The menstrual disorder of teenagers (MDOT) study: determining typical menstrual patterns and menstrual disturbance in a large population-based study of Australian teenagers. BJOG : an international journal of obstetrics and gynaecology. 2010;117(2):185-192.
- Banikarim C, Chacko MR, Kelder SH. Prevalence and impact of dysmenorrhea on Hispanic female adolescents. Archives of pediatrics & adolescent medicine. 2000;154(12):1226-1229.
- Johnson J. Level of knowledge among adolescent girls regarding effective treatment for dysmenorrhea. Journal of adolescent health care : official publication of the Society for Adolescent Medicine. 1988;9(5):398-402.
- O’Connell K, Davis AR, Westhoff C. Self-treatment patterns among adolescent girls with dysmenorrhea. J Pediatr Adolesc Gynecol. 2006;19(4):285-289.
- Campbell MA, McGrath PJ. Use of medication by adolescents for the management of menstrual discomfort. Archives of pediatrics & adolescent medicine. 1997;151(9):905-913.
