Till startsidan

Om endometrios

Om endometrios

Endometrios är en kronisk godartad (ofarlig) sjukdom som innebär att det finns vävnad som liknar livmoderslemhinna utanför livmoderhålan vilket orsakar inflammation och ärrbildning. Endometrios drabbar var tionde kvinna. Smärta och att ha svårt att bli gravid är vanliga symtom på sjukdomen och förekommer i olika grad hos de drabbade kvinnorna, samtidigt har nästan hälften inte några symtom alls.

De röda prickarna visar var endometrios är vanligast. På eller nära äggstockarna och i bukhinnan.

Symtomen påverkar livskvaliteten

Endometriosförändringar har hittats nästan överallt i kroppen men de vanligaste områdena är bukhinnan och äggstockarna. På äggstockarna kan endometrios ge upphov till blodfyllda cystor.

Det vanligaste symtomet är smärta. Man kan bland annat ha ont i samband med mens, samlag, när man kissar och tömmer tarmen. Vissa kvinnor har ont i perioder, till exempel vid mens eller vid ägglossning, medan andra har konstant smärta. Andra symtom vid endometrios är trötthet och nedstämdhet.

Nedsatt fertilitet (utebliven graviditet trots regelbundet oskyddat samlag under ett års tid) kan leda till större behov av konstgjord befruktning (IVF).

Endometrios kan kraftigt påverka livskvaliteten hos drabbade kvinnor. Det är tyvärr vanligt att det dröjer cirka 8–12 år från det att kvinnan får besvär tills att hon får en diagnos. Det är därför ytterst viktigt att kvinnor med svåra menssmärtor söker vård och att vårdgivare har diagnosen endometrios i åtanke när de utreder kvinnor med kronisk buksmärta.

Teorier om varför man får endometrios

Hur och varför endometrios uppkommer är en fråga som inte har ett entydigt svar i dagsläget. Det finns olika teorier.

Den dominerande teorin är en 100 år gammal hypotes om retrograd menstruation föreslagen av en amerikansk gynekolog, John Sampson. Retrograd menstruation innebär att en del av mensblodet hamnar i fria bukhålan via transport genom äggledarna och enligt Sampsons teori skulle det förklara förekomsten av endometrioshärdar i bäckenet. Retrograd menstruation är dock vanligt även hos kvinnor utan endometrios.

En annan teori om utveckling av endometrios utanför bäckenet är metastasering som i det här sammanhanget innebär transport av celler som liknar livmoderslemhinnan från bäckenet till övriga kroppen via lymfbanor och vener.

Orsaken till endometrios är okänd men man tror att bägge dessa mekanismer tillsammans med ärftlighet och störningar i immunsystemet bidrar till utvecklingen.

Så ställs diagnosen endometrios

Det finns inget enskilt symtom eller utredning som kan bekräfta eller utesluta endometrios. Kvinnans sjukhistoria, undersökningsfynd, utredningsresultat, effekt av insatt behandling och eventuella operationsfynd är alla viktiga delar i den allmänna bedömningen.

Gynekologisk undersökning tillsammans med sjukhistorian är första steget i utredningen. Undersökningen är ibland smärtsam och smärtan kan kvarstå även efter undersökningen. Vaginalt ultraljud och ibland även magnetröntgen används för att hitta olika typer av endometrios. Båda metoderna kräver en van undersökare och bra utrustning. Avsaknad av undersökningsfynd utesluter inte endometrios, framför allt inte endometrios på bukhinnan. Förut betraktades titthålskirurgi som en nödvändig metod för säker diagnos. Idag kan man ofta ställa en säker diagnos utan kirurgi med hjälp av ultraljud och magnetröntgen. Det är vanligt att undersökningsfynd (gynekologisk undersökning, ultraljud, magnetröntgen, kirurgi) inte överensstämmer med kvinnans besvär. Det betyder att kvinnor med omfattande spridning inte alltid har symtom och de med diskreta fynd (undersökningarna visar på lindrig/minimal spridning) kan drabbas av svår smärta.

Det är ovanligt att få endometrios innan man fått sin första mens och efter man har slutat menstruera (menopaus). Efter menopaus brukar endometriosbesvär antingen försvinna eller bli mildare eftersom sjukdomen drivs av höga nivåer av det kvinnliga könshormonet, östrogen, som sjunker hos kvinnor som slutat få mens. Menopausal hormonterapi som innehåller östrogen används ibland för att lindra symptom förknippade med menopaus, såsom värmevallningar och svettningar. Det kan ibland förvärra endometriosbesvär men är inte förbjudet för kvinnor med tidigare endometrios. Misstänkt postmenopausal endometrios måste alltid utredas noggrant. 

Behandling lindrar symtom

Det finns ingen behandling som botar endometrios. Syftet med behandlingar är att minska de symtom som sjukdomen ger och att förbättra livskvaliteten. Behandlingen kan bestå av hormonella- och smärtstillande läkemedel samt kirurgi. Symtomen vid endometrios kan variera under olika perioder i livet. Det är därför viktigt att löpande utvärdera att behandlingen har god effekt.

Sammanfattningsvis är endometrios en vanlig kronisk kvinnosjukdom som ger smärta samt en rad andra varierande symtom. Orsaken till sjukdomen är okänd och det finns ingen bot. Dock kan man med tidig diagnos och lämplig behandling, som utvärderas regelbundet, förbättra livskvaliteten hos många kvinnor.

  1.  Melin AS, Olovsson M, Palmstierna Burenius M, Annika Valentin. SFOG-Råd om Endometrios. 2021 Jan.

  2. Becker CM, Bokor A, Heikinheimo O, Horne A, Jansen F, Kiesel L, et al. ESHRE guideline: endometriosis. Hum Reprod Open. 2022 Mar 4;2022(2).

  3. Gemmell LC, Webster KE, Kirtley S, Vincent K, Zondervan KT, Becker CM. The management of menopause in women with a history of endometriosis: A systematic review. Hum Reprod Update. 2017;23(4).
Picture of Ivika Jakson

Ivika Jakson

Specialistläkare inom obstetrik och gynekologi, PhD Gynekologi och reproduktionsmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset

Fler inlägg av samma författare

Lägg till din rubriktext här

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.